SKRATTAR ÅT DET ALLVARLIGA
Ja, det gör jag. För det finns inget J kan säga som får mig att ändra min uppfattning om honom.
Heja B som tydligen har stängt ute honom (förhoppningsvis för gott)!
Men det innebär också att han desperat försöker med både C och mig.
Han skrev:
Jag låter honom hållas. Det är lite underhållande även om nackdelen med att spela med är att han tror att jag är korkad. Ja, ja... Han kan få tro det. Det spelar ju ändå ingen roll hur många gånger jag bevisar motsatsen. Han tror verkligen att det fungerar...
Idag gick han längre. Ville verkligen diskutera varför det blev som det blev och när jag inte blev nostalgisk utan sa att det berodde på alla hans lögner...ja, att han är som han är...då bytte han taktik.
Jag känner igen även den taktiken. Han skulle ha det till att det var mitt fel att han inte kunde vara trogen och att han minsann hade uppfört sig som ett helgon tills det kom fram att jag strulade med E.
Jag skrattade åt honom och svarade att inget han sa kan få mig att tro honom. Hade även tidigare poängterat att det enda man kan lita på med honom är att man aldrig kan lita på honom.
Måste säga att jag fortfarande är fascinerad över hur lätt han ljuger och hur uppriktig han låter. Det är inte konstigt att det tog sin tid att lägga pusslet. Men det är som med tomten...när man väl har förstått att han inte är på riktigt tror man aldrig på det igen. Men det betyder ju inte att man inte finner hela ritualen underhållande...
Han är lat...det är en egenskap han är alldeles för lat för att försöka dölja. Och det var min räddning. Det första som fick mig att tveka och förmodligen det som fick mig att börja se alla andra detaljer han ljög om. Det som bevisade att hans ord och hans handlingar inte matchade varandra.
Hade jag inte saktat ner pga den lilla detaljen hade jag kanske fallit handlöst...och när hjärtat inte vill höra det förnuftet har att säga hade jag klamrat mig fast vid hans fina ord och uppriktiga tonfall. Då hade det varit "dead serious". Han hade manipulerat mig hur lätt som helst. Hur hade det gått för mig då...?
