thefascinatingmonster.blogg.se

Här kommer jag att berätta om mötet med en psykopat. Hur allt gick till, hur det kändes och hur det slutade.

VIDRIG

Publicerad 2014-09-29 14:56:04 i Allmänt,



Ja, det är precis vad han är nu.

Jag sa till B att det är okej att tala om för honom att hon har pratat med mig och det gjorde hon. Han säger att jag ljuger...men han anklagar också B för att ljuga och en massa andra saker. Han är desperat och gör allt för att få tillbaka makten över henne. Han värker ur sig elakheter. Men jag tror inte han kommer att lyckas denna gången faktiskt.

Märkligt nog har han inte attackerat mig. Han har bara inte hört av sig. Lika gott det.

ÄNTLIGEN

Publicerad 2014-09-26 11:09:27 i Allmänt,



Äntligen kom dagen då B hörde av sig! 

Jag är otroligt glad över det. Men jag förstår också att hennes helvete inte är över än, men nu är hon på rätt spår och hon är inte ensam. Det viktigaste vapnet mot J är att ha allierade. Att se till att han inte kan få en att tro på hans anklagelser och lögner - att han inte kan isolera sina offer!

Jag har haft rätt i en del av mina spekulationer och fel i några. Men vi hade iaf ett bra samtal och nu lär jag nog slippa J (ett tag). 

Det är synd att det blev som det blev mellan B och mig för jag tror att det hade gått fortare för henne att komma till insikt om att han aldrig har varit i närheten av att ändra sig eller vilja söka någon sorts hjälp om hon fått bevis på allt han hela tiden säger och gör till/med andra. 

Han verkar bli mer och mer labil och desperat vilket är lite läskigt. Däremot tvivlar jag inte ett ögonblick på att han aldrig kommer att kunna vara något annat än vad han är - ett monster.

B säger till honom att han måste ta tag i sitt liv, bryta sitt mönster med alla dessa kvinnor till höger och vänster och att han måste lära sig att prata om hur han känner. Men det kommer aldrig att hända. 

Det FINNS inget mänskligt i honom! Och det säger jag trots att han aldrig har skadat mig på något sätt... Jag hyser inget hat och ingen bitterhet mot honom. Det är bara ren fakta - det han är finns det ingen bot för. 

Jag blir mörkrädd när jag hör henne säga så! Innan man har fått så mkt distans att han aldrig mer kan påverka en med sina anklagelser får man inte ens leka med tanken att han skulle kunna ändra sig...


SKRATTAR ÅT DET ALLVARLIGA

Publicerad 2014-09-23 17:42:58 i Allmänt,


Ja, det gör jag. För det finns inget J kan säga som får mig att ändra min uppfattning om honom.

Heja B som tydligen har stängt ute honom (förhoppningsvis för gott)! 

Men det innebär också att han desperat försöker med både C och mig.

Han skrev: 



Jag låter honom hållas. Det är lite underhållande även om nackdelen med att spela med är att han tror att jag är korkad. Ja, ja... Han kan få tro det. Det spelar ju ändå ingen roll hur många gånger jag bevisar motsatsen. Han tror verkligen att det fungerar...

Idag gick han längre. Ville verkligen diskutera varför det blev som det blev och när jag inte blev nostalgisk utan sa att det berodde på alla hans lögner...ja, att han är som han är...då bytte han taktik. 

Jag känner igen även den taktiken. Han skulle ha det till att det var mitt fel att han inte kunde vara trogen och att han minsann hade uppfört sig som ett helgon tills det kom fram att jag strulade med E. 

Jag skrattade åt honom och svarade att inget han sa kan få mig att tro honom. Hade även tidigare poängterat att det enda man kan lita på med honom är att man aldrig kan lita på honom.

Måste säga att jag fortfarande är fascinerad över hur lätt han ljuger och hur uppriktig han låter. Det är inte konstigt att det tog sin tid att lägga pusslet. Men det är som med tomten...när man väl har förstått att han inte är på riktigt tror man aldrig på det igen. Men det betyder ju inte att man inte finner hela ritualen underhållande...

Han är lat...det är en egenskap han är alldeles för lat för att försöka dölja. Och det var min räddning. Det första som fick mig att tveka och förmodligen det som fick mig att börja se alla andra detaljer han ljög om. Det som bevisade att hans ord och hans handlingar inte matchade varandra. 

Hade jag inte saktat ner pga den lilla detaljen hade jag kanske fallit handlöst...och när hjärtat inte vill höra det förnuftet har att säga hade jag klamrat mig fast vid hans fina ord och uppriktiga tonfall. Då hade det varit "dead serious". Han hade manipulerat mig hur lätt som helst. Hur hade det gått för mig då...?

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela