HMM...
J har mejlat B idag...flera gånger. När hon inte svarade låtsades han vara orolig och frågade om det hänt något.
Hon svarade att det hade det inte gjort, men att hon inte ville ha någon kontakt med honom.
Då kom följande:
"Ge mig mina grejer...sen skiter jag i dej...å då bryr jag mej inte om nån så styckar dej..."
Charmig kille. Kan inte se det som något annat än ett hot. Ganska grovt - t.o.m för att vara J.
Jag berättar detta för att jag vill att den som läser får veta exakt hur han uppför sig. Hur han, med lätthet, ljuger och växlar mellan att (låtsas) vara omtänksam och hotfull.
När jag tänker tillbaka på hela historien så är jag rädd att den som läser inte förstår allvaret i det hela. Att det läggs mer fokus på att han inte kan hålla sig till en kvinna än på det faktum att han krossar människor för att få det han vill ha och behöver.
Nej...han är inte omtänksam! Han har inte förmågan att bry sig om någon annan än sig själv. När han gör något för någon annan är det för att han själv ska tjäna på det i slutänden.
Han är förmodligen heller inte speciellt arg, mer än korta stunder. Hans raseriutbrott kan liknas vid ett litet barns utspel för att få det han vill ha.
Allt handlar om manipulation för att nå målet. Han väljer tillvägagångssätt (spelad ånger, tårar, skuldbeläggande, hot, elakhet) utefter situation.
Men han är inte van vid att ingenting fungerar. Bästa sättet att bemöta honom är med likgiltighet...eller, allra helst, ignorera honom helt. Utan känslomässiga reaktioner är han maktlös...och det är väl därför han uppför sig så labilt och irrationellt nu.
Jag vill inte tro att han verkligen skulle verkställa sina hot... Inte för att jag vill tro gott om honom. Jag vet att det inte finns något gott i honom. Nej...jag vill bara att han ska ge upp så B kan få fortsätta med sitt liv...och så vi, alla tre, slipper oroa oss för att han verkligen ska ha ihjäl någon en vacker dag.
